Rawsa vecka

Tina på fina matbloggen Pickipicki har, inspirerad av Frida som kör rosa klädvecka, beslutat sig för att skapa och följa en rosa matsedel nästa vecka för att uppmärksamma Rosa bandet-kampanjen, till förmån för kampen mot bröstcancer. Nu vet jag att Rosa bandet-kampanjen är kontroversiell för många raw foodare (m fl). Jag är väl medveten om argumenten och tänkte inte ge mig in i en diskussion kring hela det här. Man kan fråga sig varför jag då skriver det här inlägget, men att det finns invändningar mot Rosa bandet och liknande kampanjer betyder inte att det inte är viktigt att uppmärksamma cancer och cancersjuka. Och varför inte göra det med raw food? Rawsa raw food!

Sådan har jag lagat massor genom åren, så jag tänkte matcha Picki och bidra med lite gamla och nya recept under veckan som kommer. Jag hoppas det är OK, Picki, jag vet att du efterfrågade inspiration till recept. Istället fick jag inspiration; till en hel veckas inlägg på en blogg som annars höstslumrar. Jag hoppas med detta kunna inspirera någon, om inte annat så mig själv, till hälsosamt ätande och leverne – ett bra steg på vägen mot förebyggande av cancer. En del skulle t o m säga botemedlet.

Jag tjuvstartar min rawsa vecka med lördagslunch på snabb Borsjtj.

Borsjtj, 1 portion

  • 2-3 rödbetor (fler om små)
  • 3 morötter (fler om små)
  • 2 stjälkar selleri
  • ½ vitlöksklyfta
  • juice från ½ lime
  • salt, peppar och ev cayennepeppar att smaka av med
  • dill, till dekoration

Kör alla ingredienser som går i en juicer/råsaftscentrifug. Rör runt och tillsätt limejuice och kryddor. Smaka av, häll upp och dekorera.

ps. Har du ingen juicer kan du göra en god borsjtj genom att istället köra ingredienserna i en mixer. Funkar säkert också med matberedare.

~ av eanie på 23 oktober 2010.

5 svar to “Rawsa vecka”

  1. Hej Eanie, för mig då som inte hört ett knyst undrar jag varför just en sådan kampaj skulle vara kontroversiell inom raw-rörelsen? jag ser inga uppenbara stridigheter, men är ju inte så inne i det heller och blev nyfiken!

  2. Jag ska till börja med poängtera att alla raw foodare självklart inte delar samma åsikt, liksom det självklart finns andra än rawisar som har invändningar – av massor av olika slag, inte bara nedan nämnda – mot rosa bandet och allt annat man kan ha en åsikt om. Ifall det inte framgick av inlägget…

    ********

    Mikkan: Jag gav mig nedan på att försöka förklara knapphändigt och förenklat, men länkar till en som redan förklarat sin synpunkt i ett långt inlägg; danska raw fooderskan Vibeke Amdisen: http://vibekeamdisen.typepad.com/vibekeamdisen/

    Det handlar om att det kring cancer (och säkert andra sjukdomar också) uppstått en stor cirkus där folk skor sig och tjänar pengar: Big Pharma känner du säkert till som begrepp. Även bl a Shazzie har uttalat sig i saken vill jag minnas, liksom Kris Carr (som själv har cancer). En i hennes crew skriver om den förlängda pengaindustrin här (rosa läppstift, rosa reflexer: rosa produkter är en miljonindustri – vem får pengarna i slutändan?): http://crazysexylife.com/2010/what%E2%80%99s-in-that-pink-ribbon-product/

    Det finns mycket tänkvärt att läsa på nätet. Självklart är det här inte nödvändigtvis en raw food-grej, som jag påpekade, men kopplingen mat-hälsa är ju grundläggande för många rf:are (och andra): mat som botemedel, närande, livgivande. Det finns också många sjuka som håller sig stabila eller t o m botat sig själva med hjälp av (bl a) raw, beroende på sjukdom och när den upptäckts osv.
    En del är t o m så krassa att de menar att cirkusen kring cancer inte har råd med att hitta något botemedel, det skulle kosta alldeles för mycket i form av uteblivna intäkter. Därför, menar vissa, kan cancerfonden (eller amerikanska motsvarigheten, detta läste jag i en amerikansk tidning) inte erkänna att ett möjligt botemedel är känt: mat/livsstil.

    Jag deklarerar ingen åsikt här och valde att inte ta någon diskussion även om jag absolut tycker att det är väldigt intressant och viktigt att diskutera. Men jag är inte tillräckligt välinformerad för att ge en åsikt som läses och ev påverkar andra. Jag tycker att det är viktigt att var och en läser många oberoende källor (jag är ingen källa) och kommer fram till en egen åsikt. Men jag har inget emot att påpeka när kontrovers finns.

  3. Jag tycker att det är bra att du poängterar när kontroverser finns, oavsett vad man själv ju anser så menar iaf jag att det är intressant i sig, och följer gärna debatt. Jag har alltid väldigt svårt för när en åsikt i ett community liksom blir till en annan. Mat är sällan bara mat, utan andra saker kommer med det. I LCHF-svängen så är det som självklart att man är emot Livsmedelsverket och tycker mer illa om ”de tora mjölfabrikanterna” än de precis lika stora fabrikanterna som gör smör, en produkt som man i motsats till brödet hyllar.

    På samma vis är det väl med raw antar jag. Maten som livskraft blir lätt fyllt med andra åsikter också, det är inget som förvånar mig egentligen. Det jag har sett hittills har mer haft att göra med livskraft som tangerar en närmast religiös ton, kropp, själ, ande, världsalltet, livet i maten. Det beror väl på från vilket håll man kommer, man kan hitta in till matkulturer från flera håll och känna att det kommer som en naturlig följt. Vissa är ”hälsofreaks” eller bara pepp på rena råvaror, andra kommer ifrån den andliga sidan med reiki och aurafoton, och alla tre grupper kan hamna i raw communitiet liksom. Så, det lär ju finnas stor åsiktsdiversitet om en sådan här sak helt klart.

    Kul att se dig tillbaka i bloggosfären, förresten! :)

  4. Tack, Mikkan, det känns skönt att vara tillbaka =)

    Jag tycker att båda sidor (om man nu ska förenkla det till två) av det här myntet har poänger. Jag gör själv kopplingen mat-livsstil-hälsa, men är medveten om dels hur svårt det är att leva uteslutande raw (som ju inom grenen anses vara det ultimata), dels att andra faktorer spelar in. Jag minns att jag läste om en kvinna som varit raw i över 20 år och sedan drabbats av cancer (Hon trodde att hon drabbats då hon bott i ett utsatt område), så raw är ingen garanti och man kommer farligt nära skuldbeläggande i vissa situationer (skyll dig själv är fasligt populärt i vår värld, åtminstone i väst).

    Dels bör man ju se till alla dem som drabbats, som är sjuka nu, oavsett hur de blivit det. Alla kan inte botas med mat, jag har läst gott om hjärtskärande historier. Jag säger inte att medicin/operationer/chemo är svaret, det viktiga är respekten för dem som är sjuka och anhöriga (det där med skuldbeläggandet igen) och där tror jag cancer-kampanjer fyller någon sorts funktion, om inte annat medvetande-skapande.

    Det är intressant det du skriver om LCHF. Jag antar att man kan se paralleller inom flera områden. Jag gillar ju raw-rörelsen men jag vet inte jag någon annanstans stött på sådan besserwisserattityd. Även om det är enstaka individer så hörs de ofta väl tydligt. Jag tror de bidrar till det här med ‘fasta’ åsikter i community: andra blir rädda för att göra fel, säga fel, tycka fel. Många är opåverkade av sådant men ännu fler tror jag påverkas. Jag själv avskräcks.

  5. […] är mer raw än rawsa. Det innehåller frön av diverse sort: svarta och vita sesam-, gula och bruna lin-, samt pumpa-, […]

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

 
%d bloggare gillar detta: