Yoga bunny

5 veckor in i mitt motioneringsinitiativ bestämde jag mig för att byta ut en av mina promenadmornar mot Signytterligare ett yogapass, så imorse gav jag mig av till vad jag tror är mitt första shanti-yogapass någonsin. Jag har varit på en del olika sorters yoga (däribland skrattyoga, som dock må vara en nyttig skrattfest men inte mycket till yoga – de jag varit på åtminstone) men det här kändes annorlunda. Jag hade lite svårt att koncentrera mig i början, kanske för att den här formen inte är lika andningsstyrd men också för att jag hängde upp mig på lärarens röst. Jag har tränat pilates för henne tidigare och hade samma problem då, men jag bestämde mig idag för att det är en fånig sak att hänga upp sig på och jag tänker av just den anledningen gå fler gånger. Framför allt som jag också tyckte att passet i övrigt gav något nytt. Det kändes lite stelt att börja stretcha direkt en måndagsmorgon, extra mycket som jag fortfarande hade lite träningsvärk sen fredagen, men just därför kändes det också bra.

Mindre muskelträning här (dynamisk/poweryoga kan vara rätt svettigt) och mer stretch. Dessutom gjorde vi en del kul andningsövningar. Jag kan dock se att den här formen av yoga kanske skulle kännas bättre på ett ”riktigt” yogaställe istället för ett träningscenter som det jag går på. Fläktljud och musik från rummet bredvid störde, vilka jag annars inte tänker nämnvärt på. Jag noterade också att mattorna börjar bli väl slitna. Jag har ingen egen utan använder de som finns på plats.

Man kanske kan tycka att när man som jag tränat yoga från och till i flera år kanske man hade en egen matta, men det har jag inte. Jag har haft en (och även hemyogafilmer) men jag tyckte inte det var motiverat med en sådan ägodel när träningen var så oseriös som den var när jag sålde den (och filmerna). Kanske att Shaktidet blir en vacker, miljövänlig, kanske begagnad om det här håller i sig, men det är inget jag funderar på. Jag vet att andra har problem med gemensamma mattor, men jag brukar duscha direkt när jag kommer hem i vilket fall, och har inte bacillskräck.

En matta som jag annars funderat mer på är en Shakti. Sådana har poppat upp både till höger och vänster i olika sammanhang runt mig de senaste månaderna så jag misstänker att universum försöker hinta. Jag ser att jag skulle ha nytta av en på olika sätt, men inte att den skulle vara helt nödvändig. Jag verkar ha allmänt svårt för konsumtion just nu, så jag tveeekar.

KlatterClutter

Om jag läser/hör något i något sammanhang som övertygar mig om att jag behöver en ska jag ägna mattan mer åtanke, men efter att ha funderat intensivt i tre dagar (billigare pris under februari) lägger jag även funderingarna på en shakti på hyllan. Jag litar inte riktigt på att jag skulle använda den tillräckligt. Har klätterutrustningen som hänger i garderoben och ger mig dåligt samvete…

Någon annan som har det här problemet? Entusiasm och goda intentioner som slutar i dåligt samvete? Nån som har en shakti? Jag har commitment problems generellt i mitt liv (egen diagnos), så kanske är det bara ett sådant det handlar om, bara i annan form.

~ av eanie på 02 mars 2009.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

 
%d bloggare gillar detta: